“Det löser sig” kan låta som tryggt omdöme. Eller som ren ansvarslöshet. Det beror på vilket land du kommer från.
I den här bloggserien visar Philip Sjögren, specialist på interkulturellt samarbete, hur svensk låg regelstress och hög tillit påverkar leverans, struktur och tempo i internationella team.
Det här är del 4. Om ditt team vill ha plan och du vill ha rörelse kommer den här delen kännas obehagligt relevant.
I Sverige och Danmark är vi ovanligt bekväma med osäkerhet. Vi fattar beslut utan fullständig information, justerar längs vägen och litar på att människor använder sitt omdöme. Samtidigt tillåter vi oss att leva. Balans, fritid och livskvalitet ses inte som ett hot mot prestation, utan som en förutsättning för den.
I internationella sammanhang blir den kombinationen ofta svår att läsa. Det som för oss är flexibilitet och tillit kan för andra uppfattas som otydlighet, slapphet eller brist på professionalism.
Här blir två kulturella dimensioner avgörande. Osäkerhetsundvikande, hur mycket struktur vi behöver. Och livsnjutning, hur mycket vi tillåter oss att leva.
De kallas UAI (Uncertainty Avoidance) och IVR (Indulgence vs Restraint).
Osäkerhetsundvikande – hur mycket struktur vi behöver
UAI handlar om hur obekväma vi är med det oklara, det oförutsägbara och det som inte är helt reglerat. I kulturer med högt osäkerhetsundvikande vill man ha:
- tydliga regler
- processer
- strukturer
- planer
- förutsägbarhet
I dessa kulturer beundrar dessutom akademisk kunskap och man behöver input från expertis för att känna att man gör rätt. Man har stort behov av detaljerade processer och mycket underlag vid beslutsfattande. Man har stort behov av noggranna arbetsbeskrivningar så att man inte riskerar göra fel saker.
Men observera att dessa kulturer sen kan delas upp mellan de länder som följer de beslut som fattats och de (detaljerade) processer som finns (läs Tyskland (65) och Japan med (92)) och de länder handlar det mer om ett behov, en känsla, men inget men sen måste följa (läs Brasilien (76), Frankrike (86), Italien (75)).
I andra änden av skalan finns kulturer med lågt osäkerhetsundvikande där man är mer bekväm med att:
- lösa saker under vägen
- fatta beslut utan all information
- testa sig fram
- ändra kurs om det behövs
I dessa kulturer beundrar man erfarenhet och DIY (Do It Yourself). Man kan ibland tom bli misstänksam mot teoretisk kunskap och expertis. Man tycker inte planer och beskrivningar ska vara överarbetade utan det är bättre att vara agil, flexibel, smidig, anpasslig, rörlig, snabbfotad och pragmatisk. Det är bra om arbetsbeskrivningar anger ett ansvarsområde samtidigt som de lämnar rum för egen tolkning och initiativ.
Sverige ligger på cirka 29 på skalan.
Danmark ännu lägre, runt 23.
Det är lågt. Väldigt lågt.
I låg-UAI-kulturer används regler ofta som stöd, inte som skyddsnät.
Vi frågar hellre: “Vad är rimligt här?” än “Vad säger policyn exakt?”
Det gör oss snabba, pragmatiska och anpassningsbara. Men det gör att vi ibland tar oss friheten att ändra i fattade beslut, dessutom utan att fråga chefen med rätt grad av formalitet och beslutsunderlag. Vi säger bara att ”jamen omständigheterna förändrades så jag tyckte att det var bättre att …”. Det gör oss också svåra att förstå för människor som kommer från mer regelstyrda miljöer.
Indulgence – hur mycket vi tillåter oss att leva
IVR handlar om hur mycket ett samhälle tillåter människor att:
- njuta av livet
- prioritera fritid
- uttrycka känslor
- sätta personliga behov högt
Här ligger Sverige högt, 78.
Danmark på 70.
Detta påverkar kanske inte det dagliga arbetet mer än att vi tenderar till att ha en relativt positiv inställning till framtiden och vi värdesätter livskvalitet väldigt högt. Vi förstår att man kan ge upp ett bra jobb för att leva sin dröm. Eller vänta ett par år efter studenten med att börja studera.
Den höga IVR-nivån märks tydligt i hur vi organiserar arbete. Vi:
- accepterar att människor har liv utanför jobbet
- förväntar oss inte ständig tillgänglighet
- prioriterar hållbar prestation framför kortsiktig maxinsats
- ser balans som en förutsättning för kvalitet
För oss är det nästan självklart. För många andra ser det… avslappnat ut. För avslappnat.
“Det löser sig” som kulturellt modus
Det är inte många länder som kombinerar låg UAI med hög IVR. Kina har till exempel låg UAI (30), men också låg IVR (24). Nederländerna har ganska hög IVR (68), men betydligt högre UAI (53).
Kombinationen är alltså ganska unik: vi är både bekväma med osäkerhet och tillåter oss att leva. För svenskar och danskar är “det löser sig” inte ett tecken på ansvarslöshet. Det är ett uttryck för tillit.
Tillit till:
- kollegors omdöme
- människors intentioner
- att problem kan hanteras när de uppstår
- att flexibilitet ofta slår perfekta planer
I många kulturer låter detta närmast skrämmande. Oansvarigt. Oprofessionellt.
Hur detta tolkas utanför Sverige och Danmark
Här uppstår ofta missförstånd. Vår kombination av flexibilitet och livsorientering kan tolkas som:
- oprofessionell
- oengagerad
- otydlig
- ansvarslös
Särskilt för personer som kommer från kulturer där ordning, disciplin och självkontroll värderas högt.
Det är också här många får en kulturell överraskning: de som tror att svenskar och danskar är någon sorts “nordtyskar” upptäcker ofta att vi på flera sätt är nästan motsatsen.
Styrkan – och utmaningen
Vår kulturella kombination ger oss verkliga styrkor:
- vi hanterar förändring väl
- vi kan improvisera utan att få panik
- vi bygger ofta arbetsplatser där människor trivs
- vi skapar miljöer där innovation kan uppstå
Men det kräver också medvetenhet. För i internationella sammanhang behöver vi ofta justera vårt beteende eller åtminstone kommunicera att vi har koll på läget.
Råd: så behåller du flexibiliteten men skapar trygghet
Tre enkla justeringar gör stor skillnad:
- Sätt tydliga ramar även om du vill vara flexibel. Frihet fungerar bäst när människor vet var gränserna går.
- Överkommunicera struktur i internationella team. Agenda, mål, ansvar: sådant som känns övertydligt för dig kan vara nödvändigt för andra.
- Förklara ditt tänk. Säg till exempel: “Vi börjar så här, testar, och justerar längs vägen.” Det skapar trygghet även i mer regelorienterade kulturer.
En ovanlig kombination
Låg rädsla för osäkerhet. Hög tillåtelse att leva. Hög tillit till individen.
Det är inte konstigt att många trivs i svenska organisationer. Det är inte heller konstigt att andra ibland tycker att vi är svårbegripliga.
I den nästa och sista bloggen i serien tittar vi på något som ofta förbryllar ännu mer: varför danskar och svenskar uppfattas som nästan identiska internationellt – trots att vi själva upplever skillnaderna som stora.
En serie om att leda och samarbeta över kulturella gränser
Stardust utvecklar organisationer, team och ledare. En av våra nischer är att hjälpa internationella team att samarbeta bättre, det vi kallar Cross Cultural Collaboration.
I den här bloggserien tittar vi närmare på varför Sverige och Danmark ligger så långt från det globala snittet och vad det riskerar få för konsekvenser när vi leder, samarbetar och kommunicerar över gränser.
Alla delarna i bloggserien:
Del 1: Sverige och Danmark är världens mest avvikande kulturer
Del 2: Sverige är bäst på att inte tävla
Del 3: Oförskämt platta och transaktionella
Del 4: Varför svenskar litar, improviserar och njuter mer än de flesta
Del 5: Danskar och svenskar, lika som bär och ändå hopplöst irriterande för varandra
Bloggartiklarna är en resa in i det som gör oss unika. Och ibland i det som gör oss lite konstiga.
