Vår kultur är ju det sätt som vi lever på i organisationen. Värdegrund omsatt i beteenden ska infria kundlöftena och skapa engagerade kunder. Kulturutveckling är alltså affärsutveckling. Det finns alltid minst en kultur i alla organisationer och att utveckla den är högintressant rent affärsmässigt. Ändå har det, enligt min uppfattning, ibland känts lite kvävande, tungt och lite tråkigt. Varför?
Den bild jag haft i huvudet tidigare har varit formen av ett hus. Bilden är ganska vanlig som stadig symbol för hur kultur, värdeord, mission, vision, strategier mm hänger ihop och du har säkert sett den i flera verksamheter. Det är en delvis en bra bild som symboliserar just ”bygget” av företaget med värdeorden som utgör själva värdegrunden längst ner och visionen som pekar uppåt i form av ett spetsigt tak längst upp. Det är snyggt. Men i min värld blir det energilöst eftersom ett hus byggs av dött material som behåller sin form. Det är tungt. Det är fyrkantigt. Det är färdigt. Det slits och måste byggas om.
I samband med ett samtal för en tid sedan fick jag en ny bild i huvudet som flyttade fokus från grunden i ”huset” till ”trädgården”. Det kan verka lite fånigt kanske. Men tänk på skillnaden. Det växer alltid i en trädgård. Om du lämnar trädgården åt sig själv kommer det att växa ändå. Det blir vildvuxet, snårigt, men absolut frodigt och levande. Med bilden av kulturen som en trädgård blir det uppenbart hur viktigt det är att ha en vision av hur resultatet ska vara. Det handlar om att försöka lyfta fram det du vill ska frodas men också tydligt hålla annat på plats eller helt ta bort det. Det är ett ständigt arbete som kräver närvaro, hårt arbete, idéer, visioner och att inte vara rädd för skit under naglarna. Du måste lyssna och återkoppla. Hela tiden. Det kräver samarbete och en gemensam uppfattning om vad som ska växa var och vad som inte ska det.
Kulturen lever och den växer hela tiden. Arbetet blir aldrig klart men det blir desto mer klart vad arbetet består av och att det sträcker sig långt bortom att definiera planen. Och det ger energi!
