Vi svenskar talar gärna om oss själva som Landet Lagom. Jag upplever det som att vi ofta beskriver oss själva som någon form av medelkultur vars preferenser borde vara universella: jämställdhet, jämlikhet, prestigelöshet, konsensussökande, mm. Det borde väl de flesta människor ha rätt lätt att gilla.
The World Value Survey har sedan 1981 mätt hur människors värderingar och övertygelser förändras över tid i ett 100-tal länder. De brukar sammanfatta sina slutsatser med Inglehart–Welzel cultural map där Sverige alltid hamnar långt upp i högra hörnet, inte särskilt lagom.
Nåja, kan man svara, det beror ju bara på valet av axlar. Hade man mätt annat hade Sverige kunnat hamna i mitten. Visst stämmer det, men det finns fler undersökningar som visar att vi inte är så lagom. Forbes rankar Sverige som Best Country for Business (2017), vi hamnar i topp på FN:s Sustainable Development Goals, vi är bästa landet för kvinnor enligt US News & World Report, vi har puttats ner till 2:a landet för pressfrihet (efter Norge) och vi är 3:e minst korrupta landet.
Men tyvärr finns det också mindre positiva saker man kan mäta där vi särskiljer oss. Organisationen Internation konstaterar att Sverige hamnar på 65:e plats av 65 för ex-pats att skaffa sig vänner i Sverige. (”Ex-pats” är utlänningar som av yrkesskäl bor ett par år i ett land och sen flyttar vidare, eller hem igen.)
Knappast landet-lagom, eller hur? Och varför blogga om detta? Jo, för att det påverkar både svenska och icke-svenskar som jobbar med varandra dagligdags, i Sverige eller för svenska företag utomlands.
Ytterligare en undersökning visade t.ex. att svenskar mest av alla nationaliteter tycker att en chef inte behöver ha svaret på frågor medarbetare kan tänkas komma med. Självklart tycker du, om du tänker som 90% av svenskarna på den frågan.
Men en indisk ingenjör med stor internationell erfarenhet som jag coachade blev fundersam och sa ”menar du på allvar att det finns chefer som inte tycker de behöver ha svar på sina underordnades eventuella frågor på förhand? Det är ju oansvarigt!”. Den ingenjören arbetar med svenskar.
Efter snart 30 år som diplomat och internationellt verksam konsult med erfarenhet från ett 40-tal länder ligger detta i linje med mina observationer. Den svenska kulturen, och det svenska sättet att leda företag, skiljer sig på många plan från andra länders.
Arbetar du med icke-svenskar? Har du koll på alla aspekter där den svenska arbetskulturen skiljer sig från andra? Om inte, hör gärna av dig!
