Februari, Vabruari, är här. ”Alla” snörvlar, hostar och vabbar om vartannat. Kollegor som familj och vänner. Det är i princip omöjligt att göra planer som faktiskt sedan blir av. De allra flesta upplever någon form av trötthet nu. Men vad består denna trötthet egentligen av? Handen på hjärtat är du så mycket piggare en onsdag i april eller september? Har vi helt enkelt glömt bort vikten av rätt återhämtning?
Karolinska stressinstitutet* har skrivit ett temablad om trötthet och återhämtning baserat på sin forskning, där man bl. a tar upp olika delar som bidrar till trötthet och vilken typ av aktivitet som hjälper till med maximal återhämtning för just den sortens trötthet. För mig var det lite av ett uppvaknande, att jag faktiskt kan anpassa mina återhämtningsaktiviteter efter vilken typ av trötthet som jag upplever.
Det finns alltså flera olika typer av trötthet. Fysisk trötthet uppstår till följd av fysiskt arbete och är mätbart som mjölksyra. Mental trötthet handlar om en känsla av ett motstånd mot att tänka, fatta beslut och lösa problem. Här finns än så länge inga fysiologiska mått utan man mäter/beskriver med frågor om att vara trött i huvudet, för trött för att tänka, ”tomma batterier”, etc. Här ser man kanske framför allt långvarig mental ansträngning som orsaken till den mentala tröttheten. Nära besläktat med mental trötthet är emotionell trötthet där också en känsla av nedstämdhet finns med. Den fjärde typen av trötthet handlar om sömnighet och innebär att man lätt somnar vid t ex stillasittande.
De flesta av oss känner igen oss i mental trötthet, alternativt emotionell trötthet. Det kommer nog av att vi idag lever ett liv med 24 timmars uppkoppling, höga krav från både arbete och familj och att vi inte prioriterar rätt typ av återhämtning.
Hur ska man då tänka kring återhämtning för att få maximal effekt? Nedan är 4 olika typer av fritidsaktiviteter som vi alla gör i olika grad och som på ett eller annat sätt påverkar vår återhämtning, men på olika sätt. Så fundera lite kring vad din trötthet är orsakad av och välj sedan rätt aktivitet utifrån var du befinner dig just nu.
- Pliktaktiviteter – Det hörs ju på namnet att dessa inte är optimerade för återhämtning av mental eller emotionell trötthet, ändå är det dessa vi ofta prioriterar före andra aktiviteter. Dessa innehåller mer arbetsrelaterade uppgifter, ”måsten”, som att betala räkningar, hushållsarbete och barntillsyn – uppgifter som inte går att hoppa över. Även om hemarbete och barntillsyn ofta inte alls liknar det du gör på arbetet kräver det stor kognitiv belastning varför det är rimligt att dessa aktiviteter snarare bidrar till trötthet än återhämtning.
- Lågansträngningsaktiviteter – Tv-tittande, bläddra i tidning, slöa på soffan, läsa en bok är exempel på olika slags ”lättaktiviteter”. Dessa lättjefulla aktiviteter antas vara av stor vikt för återhämtningen och bör alltså prioriteras oftare vid trötthet.
- Sociala aktiviteter – att umgås. Effekten av avkopplat socialt umgänge uppges vara både uppbyggande och belastningsreducerande. Socialt stöd är relaterat till bättre återhämtning. Så prioritera det enkla sociala umgänget men hoppa över alltför uppstyrda aktiviteter som snarare spär på stress och trötthet än bidrar till återhämtning.
- Fysisk aktivitet – träning, promenader, etc. Under fysisk aktivitet använder de flesta av oss andra resurser än de som krävs i arbetet – med undantag för de grupper som fortfarande har fysiskt belastande arbete. Fysisk aktivitet innebär att man fokuserar på något annat än t ex en arbetsrelaterad aktivitet. Men välj fysisk aktivitet med omsorg. En stressig arbetsdag följt av ett stenhårt pass på gymmet, kan snarare spä på tröttheten, välj istället en aktivitet som balanserar dagen och ger kroppen chans till återhämtning.
Sammanfattningsvis beror optimal återhämtningsaktivitet på vad som orsakat tröttheten. I många fall framstår ”att göra ingenting” som en optimal strategi efter mentalt belastande arbete. ”Slöhet” måste nog i dag ses som något fullt legitimt och viktigt för ditt välmående. Möjligen bör detta övergå i fysisk och/eller social aktivitet efter en tillräcklig period av låg aktivitet. Så för att orka med det sista av årets mörka tid, prioritera rätt, gör mer av de aktiviteter som ger dig maximal återhämtning och skippa alltför många måsten. Tänk på vad du behöver så kommer du orka så mycket mer och må bättre.
*Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området stress och hälsa. Institutet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet och bedriver grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser.
